Ny vägning igen..

...och jag har inget negativt att presentera för er, snarare tvärtom =) Jag hade gått ner 0,8, vilket är helt OK. Visst, jag _hade_ som mål att gå ner 10 kg till denna helg, men det kunde man räkna ut skulle vara svårt att ta. Jag är nöjd ändå, sätter nya mål. Nu vill jag ha gått ner 10 kg till den 27 mars istället, för då händer det något kul =)

Det händer roliga saker redan  nu till helgen. Mitt ex ringde och frågade om jag ville ha ett presentkort på södra bergets spa, det var egenltigen Monicas (hans tjej) men hon skulle inte hinna utnyttja det, det går ut på söndag, så JA tack, sa jag. På lördag åker jag och Robban på spa (han får iof betala, men det kan det vara värt) och kommer vara där i x antal timmar. De hade lite allt möjligt där, turkisk/romersk ångbastu, japansk tvagning, torrbastu, bad i kall- och varmpool, bubbelpool och 40-gradig terasspool. Aktiviteter som; yoga i alla former, qi gong, do in, tai chi, chi ball, aerobics och bodystretching mm. Det ingår också örtte, frukt, kall dryck, tvål, schampo, balsam, bodylotion samt lån av badrock och frottéhandduk. Jag ska NJUTA och ha det skönt. Jag ska bessutom städa hela huset i morgon och på fredag så helgen blir helt ledig och fri =) Sen på lördagkväll ska vi till min ex 40-årsfest, ser jag verkligen fram emot! Så livet känns helt ok just nu =) BTW, Robban hade också gått ner, 1 kg =)

Nä nu ska jag lägga mig och kika på OS, har lite ångest för att det snart är slut =( Men men...

Resultat

Robban: - 7,5 kg (-5,5 till delmål den 27 mars)

Linda: - 5,9 kg (-4,1 till delmål 27 mars)

Viktresultat

Lovade ju att uppdatera ang. vikten, så då gör jag det nu. Jag hade igår gått ner 0,9, vilket är sådär bra eftersom det var två veckor sen jag vägde mig. Men ett minus är ett minus, så jag får väl vara nöjd ändå. Mitt mål nu är att gå ner ytterligare 0,9 till nästa onsdag. Maten går bra, det som går trögare är träningen, har inte kommit igång riktigt än. Men jag tror att det kommer med vårvädret! Robban hade också gått ner, duktig! Han har kommit igång mer med träningen också, snygging!

Såhär ser der ut nu.
 
Linda: -5,1 kg
Robban: - 6,5 kg

Ny vecka, Nya tag!

OS och sånt

Ja, det blev ingen rapport av vikten förra vecka, men det var för att jag inte vägde mig. Det kom något i vägen så jag kunde inte åka in till stan. Men på onsdag blir det! Ser fram emot domen med skräckblandad förtjusning.

Nu när man är hemma på dagarna så blir det himla mycket OS-tittande, mest hela tiden. Har aldrig följt OS så noga som nu, men det är rätt kul faktiskt.

Lukas är i Umeå och praoar, det är väl sisodär av olika skäl. Nästa vecka ska han ner till Gävle och bo hos en vilt främmande människa som han endast pratat med på telefon, det känns ändå mer tryggt. Ja, av olika skäl som sagt. Nu orkar jag inte skriva mer i dag. Kabeln till min egen dator har i vanlig ordning nästan brunnit upp, därför blir det lite smått med uppdateringar. Åter onsdag...  

Barn

Ja, nu trodde ni nog att det skulle komma en uppdatering ang. vikten, men se det blev det inte, inte just nu i alla fall. Just nu sitter jag och funderar på lite andra saker. Man har ju kommit upp lite i ålder och på det stora hela är det helt OK, det finns många fördelar att vara 30+. Man är stabilare som människa, men vet vad man vill och man vet vad man gör och vem man är. Det är stabilt helt enkelt. Fällan är slentrian och för mycket rutiner och stabilitet. Men det finns sätt att komma ur det också, men det är inte det mitt inlägg ska handla om.

Det är verkligen en gåva med barn och när jag ser min 15 åring så blir jag fylld av värme, nostalgi och liiiite avundsjuka. Han är just nu i en både superjobbig, men samtidigt en underbar period. För att dra en prarallell. Det är nästan som att befinna sig mitt i januari, det är lite trist och jobbigt, men man har ALLT det underbara framför sig, vårsol, snö som tinar till små bäckar, de första blommorna, tussilago, skolavslutning, sommarvärme, bada, ledig... För mig är jämförelsen med att vara 15 klockren. Visst är det jobbigt ibland, morsan tjatar, skolan suger, bruden dumpar en. Men tänk så mycket härligt att se fram emot, man har ALLT det underbara framför sig, att bli kär, snegla på den STORA kärleken på håll i skolans korridorer, försöka få ögonkontakt. Träffas på går´n, "vart sätter hon sig... nära mig eller långt ifrån", alla små små små detaljer som man måste tolka ihjäl. Alla polare som betyder ALLT, i vått och torrt. Familjen är inte så viktig längre, det är la familia som betyder något, det är dem man dödar för om det behövs, så starka är känslorna. Sen första fyllan, första festen. Allt är hemligt, morsan vet inget, det är hög musik, mycket folk, öl och sprit, tar ett glas, smakar.... känner ruset, fan jag ÄGER, livet är underbart. (Jag tillåter inte min son att dricka, absolut inte, men nu är det mina egna erfarenheter och min fantasi som leker=) Musiken dunkar, jag är på mitt livs första RIKTIGA fest, jag är vuxen, frillan är fixad, kläderna sitter snyggt och brudarna gillar MIG. Sen första riktiga tjejen, känslorna är så starka att de gör ONT i kroppen, längtar, vill träffa henne, vill känna hennes lukt, hennes hud mot min. Vi kommer att vara tillsammans för ALLTID, jag kommer aldrig att älska någon som henne, jag älskar henne så mycket att jag vill sluka henne med hela kroppen. Det dunkar i kroppen, hormonerna sprutar, jag vill ta på henne överallt och det bästa som finns är att spendera en hel dag i sängen, under täcket, tillsammans med HENNE... Det finns massor med underbara saker att upptäcka när man är 15, jag blir som sagt liiiite avundsjuk när jag iakttar honom. 

Ja, hörni, jag ler när jag tittar på Lukas. Ler, för att jag vet att han har allt det underbara framför sig, så otroligt roligt han kommer att ha, han kommer naturligtvis även tackas med världsproblem (enligt honom), men ändå. Jag älskade tonåren och det kan ju vara därför jag glorifierar perioden. Eller älskade jag allt med tonåren? Knappas, men de gyllene minnen jag lagt ner tid på att bevara, är bara underbara och roliga. Jag hade säkert mina duster med livet, men de har jag förträngt =) Det underbara med barn är just det att man får uppleva alla åldrar igen, iof som åskådare, men en väldigt nära sådan. Man kommer ihåg alla känslor, alla tankar, man påminns genom sina egna barn och det i sig är hur underbart som helst!  

Så var man på banan ordentligt!

Ja, det är så det känns =) Har varit och vägt mig idag och det gick bra! Var lite nervöst, för jag tycker att jag har ätit lite för mycket. Men tydligen var det alldeles lagom mycket (litet) för jag hade gått ner 1,2 kg =) Det känns niiiiice.... Iof känns det inte så jättemycket på kläderna än, men ett par kg till så. Liiite känns det allt. Robban vägde sig också idag och för honom går det också bra! 1,5 kg hade försvunnit från honom. Såhär ser resultaten ut just nu då.

Linda: - 4,1 kg
Robban: - 5 kg

RSS 2.0