Linda

Jag har inte hamnat i någon supersvacka! Jag hade väl bara en dålig dag sist =)

Det rullar på. Har så fullt upp. Min mammaledighet blev väl inte direkt en vilostund, snarare tvärtom! Men så är det väl med 4 barn. På måndag börjar jag jobba, det känns helt OK. Ska iof bara jobba 1½ vecka, sen lov, men ändå. Till hösten är man tillbaka. Det som väntar framöver är:

I kväll - studentmiddag med skolan
I morgon - in till stan till sjukhuset med L, sen vägning på VV efter.
Torsdag - utvecklingssamtal med Kajja sen öppet hus på skolan
Fredag - jag och Robban ska faktiskt på bio!? Tänkte ha lite egentid
Lördag och söndag - inget!!! 

Sen jobb hela nästa vecka...

Nästa fredag - studenten såklart och avslutningar. Sen på em åker vi upp till Östersund och firar min systerson som går ur nian, storpojk!

Tisdag efter det åker jag till Uppsala med jobbet till onsdag. Sen sommarlov =) Än så länge är det relativt oplanerat, men jag vet hur det blir, det brukar bli fullt innan det är färdigt!

Ni undrar säkert hur det går med vikten. Ja, jag har fortfarande inte vägt mig. Har inte blivit så. Men på onsdag ska jag dit. Jag tror dock att det kommer hamna på +-0, men det är OK. Jag har slarvat en del med maten men jag har INTE slarvat med träningen. Har blivit besatt av att träna. Har till och med börjat springa och inte bara gå. Jag tränar minst 1 h om dan och DET måste vara bra, oavsett vad våger visar. Jag känner mig mer och mer som mig själv. Jag orkar mer och blir mer smidig. Jag märker på kläderna att de sitter liiiite bättre för var dag. Har börjat rota lite i klädsäckarna som står och väntar, men är inte riktigt där än. Har lagt undan alla kläder som är för stora, som jag hade direkt efter jag fött. Kommer i några av mina vanliga kläder och det är underbart. Så sakta men säkert...

Nä, nu har inte jag tid med detta. Det är studentmiddag i kväll och igår ringde rektorn och bad mig göra massa som inte blivit gjort, de klarar inte riktigt av att hålla samma standard som mig mina kollegor =) Så jag får styra upp. Sen ska jag sjunga och spela också, kan vara bra att öva lite =) 

Har bara inte orkat skriva något på ett tag. Det är rätt mycket nu och jag känner mig uppriktigt sagt jävligt låg. Ibland hamnar man i en period då allt går snett, man bara väntar på att det ska vända, det bara måste vända. Nåt positivt måste hända. Ja, där är jag nu. Ok, det är inga katastrofer som inträffat, bara mer eller mindre stora motgångar. Men med många motgångar, oavsett storlek, utarmas tillslut ens ork och energi. Jag går mest omkring och är stressad, irriterad och jävligt arg hela tiden. Otroligt arg, på så mycket. Utan egentlig anledning kanske. Vill helst bara sitta inne och kura och glömma allt vad socialt liv och sommarkänslor heter. Så, nu har jag fått gnälla. Sen ska ni veta att jag skulle vilja blogga oftare, men jag kan faktiskt inte ta så stor hänsyn till er i mitt liv just nu, jag menar att bloggandet inte kommer på första plats. Jag bloggar när jag vill och orkar och inte särksilt regelbundet som det verkar. Man ska ha ork för att kunna skriva och det har jag bara till och från, så det så. Ang. vikten så har jag inte vägt mig sen sista rapporten, har en svacka där med.

I dag kommer mina älskade syskon! Jeppe och Elin från Umeå, även Janna och Jo. Från Gävle kommer Jens. Vi ska ha en myshelg med god mat och så lite jobb. Gården ska städas och vi ska fälla lite träd och så. Då saknar vi bara storsyster från Östersund, men hon åker till varmare breddgrader, så hon kunde inte komma. Annars hade det varit perfekt!

Igår var jag till stan och vägde mig, Robban vägde sig på morgonen. Det gick bra! Denna vecka har jag gått, gått och gått. Varje dag. Ätit riktigt bra och det syntes på vågen. Jag hade gått ner 1,3 kg och Robban hade gått ner 1,5 kg.

Resultat:

Linda -11,2 (-3,2 till nästa delmål)

Robban - 10,4 (2,6 till målvikt)

Senaste veckan har varit full av både upps and dawns, som vanligt. Har en less bebis bredvid mig, så uppdateringen får bli snabb! Jag var och vägde mig i onsdags som alla borde veta vid det här laget. Hade gått ner 0,2, vilket var en besvikelse av rang. Men jag måste vända på tankarna och tänka att jag i alla fall gått ner, alla minus är plus så att säga. Nu är det bara att bita ihop och köra ändå hårdare. Jag har kommit igång rejält med motionerande, 1-2 timmar eller 5-10 km snabb promenad varje dag. DET måste ju ge resultat. Om inte annat kan det aldrig vara dåligt att gå så mycket, inget negativt kan ju komma ur det. Har mitt mål att gå ner 4,5 kg till innan jag börjar jobba 7 juni, det måste bara går.

Det jag blir lite less på är att alla frågar Robban om han gått ner i vikt, ingen har kommenterat mig =( Jag som dessutom gått ner mer än Robban. Jaja, inte deppa ihop, keep on walking säger jag!

Resultat 
Linda: -9,9 (-0,1 till delmål)
Robban -9 (-4 till målvikt) 

Så ser liver lite ljusare ut, av olika anledningar. Egentligen ingen särskild, det mest bara är så. Visst, de flesta av mina "problem" som jag skrev om tidigare finns ju kvar, men banne mig att de ska dra ner hela vardan. Jag försöker verkligen anamma det där med mental styrka, jag vet att det funkar, men det är inte alltid så lätt. Undra varför man (jag) ska måsta anstränga sig för att vara glad och lycklig? Man behöver knappast anstränga sig för att må skit, det kommer automatiskt tycker jag. Men sen för att komma ur allt det jobbiga och tänka positivt, det krävs ansträngning det, orättvist egentligen. Jaja, just nu springer jag mellan datorn och trappen ner för att försöka få upp Lukas. Han är den SEGASTE jag vet på morgonen, han kommer inte UPP ur sängen. Jag väcker honom säkert 10 ggr.

Något att glädjas åt, jag hade gått ner i vikt i alla fall. Har faktiskt kämpat som ett djur för att få kroppen att släppa på lite fett, det är inte lika lätt nu som för 10 år sen må jag säga. Jag har veckan som varit lagt en massa krut på motionsbiten. Varje dag har jag gått mellan 1-2 timmar. Sen har jag ätit bra. Helgen var mindre lyckad ur matsynpunkt, tjejfest, bakisdag och Robbans födelsedag. Men aldrig en dag av frosseri, jag har verkligen försökt hålla igen. Jag hade i alla fall gått ner 1,3, det är jag supernöjd med, verkligen! Så snaaaart har jag gått ner mina efterlängtade 10 kg. Då tar vi tag i nästa 10 kg =) Jag har nu lite mindre än 10 kg kvar till invägningsvikten nämligen, det är ett delmål jag vill ha nått innan den 29 juli, då är det 9 månader sen förlossning och det tar ju som bekant lika lång tid att få bort som att lägga på sig. Idag regnar det, men det stoppar inte mig! Antingen blir det promenad, eller så blir det crosstrainern. Tur att man har den. Såhär ser resultaten ut för både mig och Robban. Lite roligt, för vi har just nu gått ner nästan lika mycket =)

Resultat:

Linda -9,7 (-0,3 till delmål)
Robban -9,3 (-3,7 till målvikt)

vilken skitdag. Jag är så förbannat negativ och allt känns piss. Det känns som att jag idag har minst 14 saker att vara less över. Ett samtal från skolan, en titt över ekonomin, en titt i spegeln!!, känna efter i magen (mår skit, stress en STOR bidragande orsak), titta sig runt härhemma (vi städade som svin i tre dagar, nu ser det fördjävligt ut!!), ont i huvudet - har haft hela helgen. Ingen ork - ingen motivation. Till och med mascaran som jag till sist unnade mig att köpa, efter flera månaders uppskjutande, var skitdålig!!! Den kostade 350 kr... Hårfärgen och klippningen som jag sett fram emot så länge är jag heller inte riktigt nöjd med. Ja, de sistnämnad är jag ganska små problem, men man blir irriterad när ALLT som man sett fram emot blir bra mycket sämre än man tänkt sig. 

Ibland känns det dessutom som att man bär all världens börda på sina axlar, undra när det ska kännas tvärtom? Visst har man sina lycklig stunder, men det är ofta motigt tycker jag. Det är yttre faktorer som gör att man alltid måste kämpa, är det det livet går ut på? Det är svårt att hålla humöret uppe när man gång efter gång får mattan undanryckt. Shit vilket positivt inlägg, tror jag ska gå och lägga mig. 

Igår var jag iväg och vägde mig. Jag är både stolt och besviken över resultatet, hur går det ihop, schitzofren? Alltså, för ca 2 veckor sen slutade jag amma, helt. Hon vill helt enkelt inte mer. Det var ju klurigt då med maten, jag gick upp ca 2 kg? Kanske inte helt konstigt med tanke på amningen. Besviken och bestört tog jag i med alla krafter för att få de extrakilona att försvinna. Igår hade jag (enligt vågen hemma) bara 2 hg kvar och det i sig får man väl ändå se som något positivt? Eller hur. Så nu börjar jag liksom om. Det jag lagt in nu är minst 60 min promenad varje dag och det är det jag ska gå ut och ta itu med nu. Enligt VVs våg hade jag gått ner 0,1, så på det hela taget är jag väl nöjd. Detta går så mycket segare än jag tänkt, men så är det ibland.
Annars händer som vanligt massor!! En sammanfattning!

Tjejfest på fredag, fan vad jag ser fram emot det!!!!
Min syster har fått barn, i förrgår, men hon har brutit all kontakt med resten av familjen så jag lär aldrig få träffa den lilla bebisen, känns konstigt.
Robban fyller 35 år på söndag - vad ska jag köpa!?
Jag börjar jobba den 7 juni - då ska ytterligare 5 kg vara borta
Jag har fått en finare kontakt med min lillasyster Jo än jag haft på länge (kram)
Är så glad för mina fina syskon!! (Ja inte min syster som brutit med oss, henne förstår jag mig inte på, men men, hennes val...)

Resultat:
Linda -8,4
Robban - 7,5

Inte än så länge i alla fall, skönt. For till stan gjorde jag också. Det gick fint.

Just nu är jag sjukt less på mig själv, vill ha en totalförändring! Jag vill ta bort 20 kg i vikt, jag vill ändra frisyr helt, jag vill bli härligt solbrun och sen skulle jag vilja komma in i ett skitbra flow med mat - träning - vikt, forever typ. Tokless på att aldrig bli nöjd. Jag har bantat konstant de senaste 10 åren, det är en sån stor del av mitt liv och jag är så förbannat less på det. Undra hur många 100 kg man gått ner egentligen, upp-ner-upp-ner... Men innan jag blev med barn var jag ju "normal", varför var jag inte nöjd då? Inte ett dugg nöjd var jag, ville hela tiden ner, bort med mer. Nu skulle jag vara överlycklig om jag vägde så lite som då, det går så tröööögt. Men man får väl ladda på sig motivationsvästen och glatt ta fram mantrat "jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!jagharjuiallafallgåttner8kg... alltidnåt!"

Idag känns det som att jag har magsjuka, men det har jag säkert inte. Alla i hela familjen har haft, utspritt på några veckor . Idag ska jag till stan och träffa mina medkollegor på himmelriket och såklart känns det som att jag drabbats. Ska man våga sig in till stan eller ej, det är frågan. Lukas hade magsjuka senast i förrgår. Vore rent ut sagt urtråkigt om man sitter där med kollegorna och käkar lunch och känner hur allt bara vänder sig! Äh, om man intalar sig att man inte har magsjuka kanske den håller isig bort =)

Jag har inte vägt mig heller, skitpåsk. Är världens mest misslyckade bantera just nu. Eller var det under påsk i alla fall. Nu har jag skärpt mig sen i måndags och nästa tisdag ska jag vägas. Har jag inte gått ner då kommer jag börja karva i fettet med kniv! =)

Nä, nu blir det väl till att göra sig klar ändå då, vore skittrevligt att faktiskt åka in till stan idag.

Over and...

Idag har vi haft en riktig städdag, tänk att det kan kännas så skönt efter en städdag! Så rent, så fridfullt, så underbart. Jag älskar att ha det städat runt mig.

Vad har hänt sen sist. Vi har haft dop, det var så fint och trevligt som jag hoppades på. Sen har påsken kommit och gått. I torsdags var vi upp till min syrra i Östersund. Hade en jättetrevlig kväll, god mat, lite vin, spel och mys. Sen på lördag var vi hos Robbans mamma och pappa på middag. Det var också jättetrevligt. På söndag for vi till pappa och fiskade/anglade hela dagen, det var helt underbart, med tanke på det fantastiska vädret! Sen blev det god mat, spel och så kom min kära farmor ner och var med oss på kvällen och spelade och hade trevligt. Allt var som förr! Underbart. Sen har veckan gått ganska snabbt, i morgon är det redan fredag och snart är påsklovet över. Lukas är hos Ronny och kommer hem i morgon, eller mellanlandar, han ska ev. till stan till sin tjej. Så på måndag börjar vardagen igen, men det gör väl inte så mycket. Snart är det ju sommarlov! Idag har jag härjat på med jobbet om föräldraledigt/jobba, osv. Det är mycket med regler och sånt. Ser ut som att jag börjar jobba i juni, jobbar 1½ vecka, sen semester och så 50% jobb from hösten. Det är ett jävla pysslande med dagar och så, vill att det ska räcka så länge som möjligt och jag har upptäckt att man inte blir rik på att vara mammaledig direkt! Men, det kan bara bli bättre! Jag vill så gärna köpa en ny cykel till Kajsa-Linn i sommar. Hon har aldrig haft en ny, helt egen, cykel. Har en plan. Har en hel del kläder som ska säljas på tradera, tänkte sälja och se om jag kan få ihop till en cykel! Fick lite inspiration när jag såg lyxfällan idag! Ser man det programet inser man att man har rätt små problem själv =) Jaja, det är planen i alla fall, får se om jag lyckas!

Vägningen då. Ja, det har gått helt ok. Idag har jag inte varit iväg, kändes inte värt att åka in bara för att väga sig, väntar tills nästa onsdag. Förra veckan hade jag dock gått ner 0,5, helt OK med tanke på att vi hade dop på helgen och så. Har fortfarande inte gått ner 10 kg, men kämpar på. Den 20 april har jag klipptid och DÅ ska jag ha gått ner 10 kg, klipptiden var ju min belöning! Så jag har lite press på mig. Kommer dock inte riktigt igång med träningen igen. Var sjuk före dopet och det har tagit hårt. Jag har varit väldigt trött, ont i kroppen osv. Men vill så gärna komma igång. Kanske i morgon. Är det fint väder ska vi ut och fiska i morgon, annars ska vi städa källaren. 

Resultaten
Linda - 8,3 (-1,7 kvar till delmål)
Robban - 8,5 (-1,5 kvar till delmål)

Vägning nästa onsdag!  

Ok, jag har två riktigt irriterande problem, det ena störra än det andra.

Jag har ju gått ner lite i vikt nu och det är ju roligt. Men innan jag gick ner så hade jag lite kläder som jag kunde ha. I alla fall två kjolar och ett par byxor, alltså förutom de sedvanliga mysbrallorna som jag hasar omkring i. Nu har jag ju lyckas krympa ur dessa kläder, jag hade byxorna idag och de bokstavligt talat hasade ner hela tiden, mycket irriterande, men ändå trevligt på ett sätt. Jag har ju massor med kläder, men jag måste ner lite till för att de ska sitt bra. Så nu i detta mellanläge har jag verkligen inga kläder! Och då menar jag inga. Så jag får helt enkelt hålla mig hemma i ett par veckor till tills jag kommer i några av mina gamla kläder, problemet är ju att det säkert handlar om ca 10 kg till innan jag är där. Desto större anledning att köra riktigt hårt nu ett tag. Som sagt, ett i-landsproblem, men ändå förbannat irritersamt just här och nu.

Det andra problemet är att J-knappen på min dator har gått sönder, där finns nu bara en mjuk gummiplupp. Det är inte klädsamt för 5 öre och jävligt irritersamt. Skrivandet går mycket långsammare än tidigare och jag stör mig på det så in i bengen. Men men, det finns ju folk som svälter också. 

Idag har jag lånat ut Wilda-Li så att jag ska hinna städa, kan vara ide att sätta igång med det då!

Over and out...  

...ja, som ni flesta vet så är det dop nu på lördag och det innebär ju en hel del jobb. Jag bakar på som tusan och städar och grejar... Allt tar tid. Sen håller jag på att rensa och säljer iväg en hel del på tradera, kläder mest då. Har sålt för över 500 kr, sånt jag vanligtvis skulle kasta, så det känns ju bra! Robban ligger uppe och väntar på mig i sängen, så jag får fatta mig kort! Viktresultat idag. Det har gått bra, mycket bra faktiskt. Jag har iof ökat min träning med typ 100% så det gör ju säkert en del. Jag hade i alla fall gått ner 1,2 kg, fantastiskt nöjd. Robban hade också gått ner lite. Resultaten ser ut såhär.

Linda -7,8 kg (-2,2 kg kvar till första delmål!)
Robban - 7,6 kg

Måste till med ett inlägg nu innan folk tror att man glömt bort bloggandet helt =) Men så är det givetvis inte. Det har som vanligt varit rätt fullt upp, konstigt det där, att man har så mycket att göra hela tiden. Ja menar, ska det vara så när man bara har 4 barn, hus, hem, hund... =) Det är synd att jag inte hinner skriva så mycket som jag vill, jag har så många oskrivna blogginlägg i huvudet, som tyvärr aldrig kommer på pränt. Men å andra sidan får jag ventilera "problemen" när jag skriver inläggen i huvudet.

Jag funderar på att skriva en bok, jag funderar på det varje dag. Jag tänker och tänker och planerar, som en process. Jag vet precis vad den ska handla om... tänk om jag gör det, kanske. Vi får se . Det skulle inte bli lika många traderatimmar om dagarna då. Det ska i såna fall bli en ungdomsbok... mmm, får se om jag avslöjar mer och om jag överhuvudtaget börjar med den...

Här hemma planeras det för dop. Nästa lördag ska Wildis döpas. Just nu är hon sjuk, snorig och grinig så jag får inte så mycket gjort. Jag håller på att sortera upp livet, jag älskar att sortera. Var sak på sin plats, ordning och reda. Jag undrar om alla är som mig eller om det är något sjukligt över min städmani. Jag mår helt enkelt inte bra när det inte är som jag vill. Hela tiden går jag och funderar på nästa "drag" här i hemmet, vad som ska städas, rensas och göras klart. Är det stökigt någonstans så måste jag bestämma dag då det ska städas där, då går det lättare att accptera att det är stökigt där, just då. Men två stenhårda rutiner har vi, fredagsstädning. Varannan vecka städas hela huset noggrannt, varannan vecka städar vi bort det värsta. Oftas tar det både torsdag och fredag, särskilt om jag gör det själv.

Jaja, städning, vilket roligt ämne =) Men det är samtidigt en stor del av livet, i alla fall för mig. Städa är inte bara av ondo, det är en renanade process också, även om det låter konstigt. Jag är lycklig i ett välstädat hem, men jag är inte manisk. Det kan vara både stökigt och skitigt, bara jag vet att det är bestämt vilken dag det ska rensas =) Själva städandet är inte så hemskt det heller, det är en slags process i sig, egentid, tid att tänka och ventilera.

Ja, vikten då. Det är väl lite pga det som jag inte skrivit i bloggen, jag hatar att misslyckas. För två veckor sen hade jag gått upp 0,1kg, ok, det var väl inte så farligt. Förra veckan hade jag gått upp 0.9 kg, det var ju värre. Detta trots att jag följt programmet till punkt och pricka. Lite less var jag allt, ok om jag hade fuskat, men det hade jag inte. Jaja, jag ändrade strategi. Började äta som om jag INTE ammar, dvs många färre points. Plus att jag började motinera  mycket mer. Så igår hade jag gått ner 1,8 kg, så det känns bra. Jag hade ju önskat att jag hade gått ner 10 kg till nästa vecka, men så kommer det inte bli, det i sig är ju ett litet misslyckande. Men inte deppa över det nu! Nya tag tack =) Robban har också kämpat med lite viktuppgång, men är nu tillbaka där han var för 2 veckor sen. Så såhär ser resultaten ut nu.

Linda - 6,6
Robban - 7,2

Ser att mina senaste inlägg bara handlat om vikt och viktresultat. Nu tänkte jag skriva ett "vanligt" inlägg om livet och sånt. Vad är det som sker i livet just nu då, jo såklart handlar mycket om lilla bebistjejen! Konstigt vore väl annars. Men jag känner mer och mer att jag längtar efter lite egentid. Jag och hon sitter ju fast just nu och det ÄR mysigt, men sakta men säkert så har separationen påbörjats.

Igår var jag och Robban på spa. Jag hade fått överta ett presentkort av Monica, som gick ut idag, så jag och Robban bokade plats på spa på Södra berget. Det var helt klart väldigt skönt, men lite stressad kände man sig allt eftersom vi skulle på 40-årsfest på kvällen. Robban betalade in sig och jag måste säga att 430 spänn som det kostade honom var det nog inte riktigt värt. Det är npg värt det för någon som har bra ekonomi, men vi som lever på studiemedel och snålt uttagen mammapeng, då är 400 kr mycket pengar. Men det var skönt, förbaskat skönt.

Igår var vi på 40-årsfest, det var trevligt. Det var mitt ex som fyllde 40 och det var kul att träffa gamla vänner från "vår" tid. Det började kl 19, men av lite olika anledningar (var tvungen att hämta Lukas i stan) var inte jag där fören vid halv 9. Vid 22 hämtade jag Wilda-Li som var hos farmor och farfar och sen hämtade jag Robban på festen som var lite trött =) Så vid 23 var vi hemma. Det blev en kort och intensiv fest för min del, men det gjorde inte så mycket.

Idag har det varit skottning på schemat. Robban har än en gång skottat gården, ändå ner till vägen. Vi har ju ingen som gör det åt oss, så vi (han) får snällt göra det själv.
 








Kajsa-Linn, den lilla teaterapan, blir mäkta inspirerad av allt hon ser på TV, nu senast var det Top Model och sen var han sugen på att posera!



Sen har Kajsa-Linn en annan passion här i livet, fotografering! Hon älskar att ta "diskubänksrealistiska" bilder och en vacker dag kan hon bli något inom den genren =) Här följer ett axplock av hennes bilder =)













Ja, visst kommer hon att bli en bra fotograf! =)

...och jag har inget negativt att presentera för er, snarare tvärtom =) Jag hade gått ner 0,8, vilket är helt OK. Visst, jag _hade_ som mål att gå ner 10 kg till denna helg, men det kunde man räkna ut skulle vara svårt att ta. Jag är nöjd ändå, sätter nya mål. Nu vill jag ha gått ner 10 kg till den 27 mars istället, för då händer det något kul =)

Det händer roliga saker redan  nu till helgen. Mitt ex ringde och frågade om jag ville ha ett presentkort på södra bergets spa, det var egenltigen Monicas (hans tjej) men hon skulle inte hinna utnyttja det, det går ut på söndag, så JA tack, sa jag. På lördag åker jag och Robban på spa (han får iof betala, men det kan det vara värt) och kommer vara där i x antal timmar. De hade lite allt möjligt där, turkisk/romersk ångbastu, japansk tvagning, torrbastu, bad i kall- och varmpool, bubbelpool och 40-gradig terasspool. Aktiviteter som; yoga i alla former, qi gong, do in, tai chi, chi ball, aerobics och bodystretching mm. Det ingår också örtte, frukt, kall dryck, tvål, schampo, balsam, bodylotion samt lån av badrock och frottéhandduk. Jag ska NJUTA och ha det skönt. Jag ska bessutom städa hela huset i morgon och på fredag så helgen blir helt ledig och fri =) Sen på lördagkväll ska vi till min ex 40-årsfest, ser jag verkligen fram emot! Så livet känns helt ok just nu =) BTW, Robban hade också gått ner, 1 kg =)

Nä nu ska jag lägga mig och kika på OS, har lite ångest för att det snart är slut =( Men men...

Resultat

Robban: - 7,5 kg (-5,5 till delmål den 27 mars)

Linda: - 5,9 kg (-4,1 till delmål 27 mars)

Lovade ju att uppdatera ang. vikten, så då gör jag det nu. Jag hade igår gått ner 0,9, vilket är sådär bra eftersom det var två veckor sen jag vägde mig. Men ett minus är ett minus, så jag får väl vara nöjd ändå. Mitt mål nu är att gå ner ytterligare 0,9 till nästa onsdag. Maten går bra, det som går trögare är träningen, har inte kommit igång riktigt än. Men jag tror att det kommer med vårvädret! Robban hade också gått ner, duktig! Han har kommit igång mer med träningen också, snygging!

Såhär ser der ut nu.
 
Linda: -5,1 kg
Robban: - 6,5 kg

Ny vecka, Nya tag!

Ja, det blev ingen rapport av vikten förra vecka, men det var för att jag inte vägde mig. Det kom något i vägen så jag kunde inte åka in till stan. Men på onsdag blir det! Ser fram emot domen med skräckblandad förtjusning.

Nu när man är hemma på dagarna så blir det himla mycket OS-tittande, mest hela tiden. Har aldrig följt OS så noga som nu, men det är rätt kul faktiskt.

Lukas är i Umeå och praoar, det är väl sisodär av olika skäl. Nästa vecka ska han ner till Gävle och bo hos en vilt främmande människa som han endast pratat med på telefon, det känns ändå mer tryggt. Ja, av olika skäl som sagt. Nu orkar jag inte skriva mer i dag. Kabeln till min egen dator har i vanlig ordning nästan brunnit upp, därför blir det lite smått med uppdateringar. Åter onsdag...  

Ja, nu trodde ni nog att det skulle komma en uppdatering ang. vikten, men se det blev det inte, inte just nu i alla fall. Just nu sitter jag och funderar på lite andra saker. Man har ju kommit upp lite i ålder och på det stora hela är det helt OK, det finns många fördelar att vara 30+. Man är stabilare som människa, men vet vad man vill och man vet vad man gör och vem man är. Det är stabilt helt enkelt. Fällan är slentrian och för mycket rutiner och stabilitet. Men det finns sätt att komma ur det också, men det är inte det mitt inlägg ska handla om.

Det är verkligen en gåva med barn och när jag ser min 15 åring så blir jag fylld av värme, nostalgi och liiiite avundsjuka. Han är just nu i en både superjobbig, men samtidigt en underbar period. För att dra en prarallell. Det är nästan som att befinna sig mitt i januari, det är lite trist och jobbigt, men man har ALLT det underbara framför sig, vårsol, snö som tinar till små bäckar, de första blommorna, tussilago, skolavslutning, sommarvärme, bada, ledig... För mig är jämförelsen med att vara 15 klockren. Visst är det jobbigt ibland, morsan tjatar, skolan suger, bruden dumpar en. Men tänk så mycket härligt att se fram emot, man har ALLT det underbara framför sig, att bli kär, snegla på den STORA kärleken på håll i skolans korridorer, försöka få ögonkontakt. Träffas på går´n, "vart sätter hon sig... nära mig eller långt ifrån", alla små små små detaljer som man måste tolka ihjäl. Alla polare som betyder ALLT, i vått och torrt. Familjen är inte så viktig längre, det är la familia som betyder något, det är dem man dödar för om det behövs, så starka är känslorna. Sen första fyllan, första festen. Allt är hemligt, morsan vet inget, det är hög musik, mycket folk, öl och sprit, tar ett glas, smakar.... känner ruset, fan jag ÄGER, livet är underbart. (Jag tillåter inte min son att dricka, absolut inte, men nu är det mina egna erfarenheter och min fantasi som leker=) Musiken dunkar, jag är på mitt livs första RIKTIGA fest, jag är vuxen, frillan är fixad, kläderna sitter snyggt och brudarna gillar MIG. Sen första riktiga tjejen, känslorna är så starka att de gör ONT i kroppen, längtar, vill träffa henne, vill känna hennes lukt, hennes hud mot min. Vi kommer att vara tillsammans för ALLTID, jag kommer aldrig att älska någon som henne, jag älskar henne så mycket att jag vill sluka henne med hela kroppen. Det dunkar i kroppen, hormonerna sprutar, jag vill ta på henne överallt och det bästa som finns är att spendera en hel dag i sängen, under täcket, tillsammans med HENNE... Det finns massor med underbara saker att upptäcka när man är 15, jag blir som sagt liiiite avundsjuk när jag iakttar honom. 

Ja, hörni, jag ler när jag tittar på Lukas. Ler, för att jag vet att han har allt det underbara framför sig, så otroligt roligt han kommer att ha, han kommer naturligtvis även tackas med världsproblem (enligt honom), men ändå. Jag älskade tonåren och det kan ju vara därför jag glorifierar perioden. Eller älskade jag allt med tonåren? Knappas, men de gyllene minnen jag lagt ner tid på att bevara, är bara underbara och roliga. Jag hade säkert mina duster med livet, men de har jag förträngt =) Det underbara med barn är just det att man får uppleva alla åldrar igen, iof som åskådare, men en väldigt nära sådan. Man kommer ihåg alla känslor, alla tankar, man påminns genom sina egna barn och det i sig är hur underbart som helst!  

Ja, det är så det känns =) Har varit och vägt mig idag och det gick bra! Var lite nervöst, för jag tycker att jag har ätit lite för mycket. Men tydligen var det alldeles lagom mycket (litet) för jag hade gått ner 1,2 kg =) Det känns niiiiice.... Iof känns det inte så jättemycket på kläderna än, men ett par kg till så. Liiite känns det allt. Robban vägde sig också idag och för honom går det också bra! 1,5 kg hade försvunnit från honom. Såhär ser resultaten ut just nu då.

Linda: - 4,1 kg
Robban: - 5 kg

Ja, det låter väl som en intressant rubrik! Faktum är att jag ska göra det och det är ju sånt min blogg handlar om, vardagliga, enkla saker för en vardaglig, enkel människa.

Just nu sitter jag dessutom och småkikar på "Det stora blå" och känner mig kulturell utav bara den, men det går över snart =) Helgen är snart till ända, men jag har sedan länge arbetat bort min söndagsångest, så det känns skönt. Med mental träning kunde jag omvandla de negativa söndagsångestkänslorna till något positivt. Söndagar är numera trevliga, mysiga och bra dagar. 

Om inte jag jobbat som lärare skulle jag vilja jobba med coaching, mental styrka och sånt. Det tror jag skulle passa mig, jag fösöker verkligen leva som jag lär. För det första så tror jag att livet består av prövningar av anledningar som vi kanske inte alltid förstår (snart får ni kalla mig religiös!) dessutom tror jag att man med hjälp av mental träning kan reducera dessa provningar till överkomliga istället för katastrofala. Man måste tänka lösningsfokuserat och inte problemfokuserat. Exempelvis i mitt liv just nu, ibland mår jag så himla dåligt över att det är som det är med sonens skolgång, jag har verkligen bankat huvudet i väggen, i min ensamhet. Så satte jag mig ner och tänkte "om jag gör som jag alltid gjort, får vi samma resultat som vi alltid fått, vilket är ett resultat vi inte vill ha. Det gäller att tänka på alternativa lösningar och INTE gräva ner sig". Sagt och gjort, delar av förra veckan spenderade jag med att hitta andra lösningar och har nu börjat rota i det och framförallt, tagit hjälp! Det känns så otroligt mycket skönare och allt ser lite ljusare ut.

Sen brukar jag alltid sätta problemen eller prövningen i perspektiv med andra stora saker. Låt säga att vi en månad har dåligt med pengar och en sån som jag skulle kunna att deppa ihop rejält. Då brukar jag tänka på allt vi faktiskt har och att många har det sämre. Ja, jag vet! Det låter kanske lite naivt och frireligiöst, men det skiter jag i, funkar det så funkar det.

Sen en annan sak som man kan testa, om man är på dåligt humör eller känner sig nere, då brukar jag tvinga mig till att bli glad. Jag tvingar mig att le, att säga snälla saker till någon i min närhet, ger någon en kram och är sådan som jag VILL vara. Jag spelar en roll helt enkelt och på så sätt blir jag antingen på bättre humör, eller så upplever min omgivning mig gladare och det är huvudsaken. Mina barn och man ska inte uppleve mig så sur och tvär som jag så ofta kan bli. Nä, fram för ett gladare humör, då blir livet roligare. Och med tanke på alla mina existentiella funderingar måste jag hitta lösningar och tankar som gör livet lättare. Så går det när man inte föddes optimistisk. 

Men vad jag pladdrar på. Tur att denna blogg är till för mig, mitt sätt och rensa tankarna och OM det nu någon som läser och inte fattar dett dugg, så behöver jag faktiskt inte ta hänsyn till det =)

NU ska jag duscha, jag har tränat idag. Ett mycket kort pass skulle säkert någon tycka, men jag väljer att se det som beundransvärt värdefulle minuter av träning istället.